Monthly Archives: november 2011

VinterTantkören = Flickkörs-alumni

Flickkorist är man hela livet, även om man slutat kören och blivit körtant. Och flickkörstant blir man – skoningslöst – det år man går ur grundskolans årskurs 9.

Därför har Adolf Fredriks Flickkör en stor skara tanter – cirka 440! Här är listan

Nu ska många av dem sjunga tillsammans igen. Detta har bara hänt vid tre tillfällen förut (2003 när Flickkören firade 30, 2008 vid körens 35 år och i januari 2011 då körens grundare och ledare avslutade med  Bosse Grand Final!). Då var 330 tidigare flickkörsmedlemmar på plats tillsammans med den nu aktiva flickkören.

Lördagen den 7 januari 2012 uppstår för några timmar VinterTantkören. Ett stort antal tidigare flickkörsmedlemmar ”sjunger in och ut det finaste av julmusiken”. Det kan bli ännu en magisk konsertstund under Bosse Johanssons ledning.

Den eminente konsertpianisten Magnus Svensson finns vid flygeln. Han vet exakt hur man ackompanjerar Flickkören, för han har varit med vid otaliga konserter med Adolf Fredriks Flickkör, på turnéer och skivinspelningar sedan år 2000.

Allt detta händer i Kungsholms kyrka, Stockholm, lördagen den 7 januari kl 17:00.

Mer detaljer ›

Material för alla deltagande körtanter › 

 

 

Magnus Svensson, konsertpianist

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Allt annat kring Bosse, Övrigt

Konsertbilder i mängder!

 

Vill du se Adolf Fredriks Flickkör i konsertsituationer? Titta in under avdelningen Webb-album, där vi samlar Flickkören i aktion vid olika slags konsertframträdanden.

Bilder från repetitionsvardag, resor och turnéer, högtidskonserter etc finns i tusental och under Webb-album finns ett urval som dokumenterar Flickkörens framfart.

 

 

För närvarande kan du titta på (och mer kommer):
– Bosse Grand Final!-konserten, jan 2011
– Från enstämmigt till 38-stämmig, nov 2010
– Sommarkonserten, juni 2010
– Luciakonserten, dec 2009
– World Symposium on Choral Music, Köpenhamn, juli 2008
– Nordiska Musikdagar, Norrköping, aug 2008
– Luciakonserten, dec 2004
– Japan-turné, juli 2001
– Hongkong- och Kina-turné, juli-aug 1998

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Webb-album

Flickkörens konsertprogram

Det har hunnit bli åtskilliga konsertprogram-/presentationer genom åren för Bosse Johansson och Adolf Fredriks Flickkör. Sedan början av 1990-talet har presentationerna blivit speciellt utföramde för varje konsert – med sedvanligt kreativt fokus på musiken och de medverkande flickkoristerna.

I avdelningen Konsertpresentationer börjar vi samla en del av dessa.

Den kommer att fyllas på med mera.

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Konsertpresentationer/program

Släppa ut livet genom strupen

 

Av ÅSA PLESNER

Gotland, sommaren 1997:

En hel flickkör sitter bänkad på vinden av Bosses nyinköpta Gotlandsgård. Vi har ätit hamburgare, flamsat runt, kramats och sjungit hela kvällen. Årets Gotlandsvecka är nästan slut, det riktiga sommarlovet ska börja. Men nu, när sommarskymningen mörknar och vi sitter på vinden, är min mage svart och tung. I halvljuset kan jag knappt se vem som är vem, bara silhuetterna på frisyrerna skiljer mellan Rebecca, Caroline, Julia och de andra niorna.

Det är deras sista nightclub. Avskedet. Nästa år är det jag som går i nian. Det vill säga: om ett år är det min tur att sluta.

Jag är trädet som du fick sommargrönt att sjunga, sjunger de, med den röstkraft som tar fyra år att odla upp. Tror du jag ett ögonblick glömt det, fastän sommarn gick?

Jag andas försiktigt genom munnen, försöker gråta tyst så att jag inte ska störa sången. Först nu inser jag att tiden i flickkören är kort. Fyra år, när man nyss har börjat sexan, det är hela ungdomen. Men tre av dem har redan gått och snart är det min tur att sluta. »

Jag förebrår mig att jag inte har uppskattat de här åren som jag borde. Jag har suckat varje gång klockan visat måndag–onsdag–klockan–fyra, jag har smitit ut ur salen för onödiga toabesök för att få en paus, jag har fräst åt mina föräldrar att de inte ska räkna med att jag är kvar i kören nästa termin, jag har bytt stämma uppåt och neråt i ett förtvivlat hopp om att det ska bli lite mer spännande, och förresten är jag helt säker på att jag skulle ha haft en pojkvän vid det här laget om jag bara slapp undan denna satans gullegullkör. Jag har velat skolka och hångla, inte läsa noter.

Men sluta? Om ett år bara? Det får inte hända, det kan inte hända. Flickkören är det konstanta i mitt liv. Flickkören är respiten från ett socialt spel jag inte behärskar, lisan från en betygshets jag har genomskådat men inte kommer loss ur, portalen som på fem minuter tar mig från den acnebekämpande ansiktstvätten till livet självt. Den plats där jag kan sätta fötterna i marken, öppna mig uppåt och släppa ut eländet genom strupen.

Hur ska jag bära det själv? Om ett år bara?

 

 

Tegnérgatan 44–46, vintern 2002:

Jag sitter längst bak i sal 504 och betraktar en främmande flickkör. Även de som var yngst när jag slutade har själva blivit tanter; nu är det en ny generation igång. Själv studerar jag på Tekniska högskolan och tog tillfället i akt att göra en icke–teknisk uppsats. Jag försöker nu med hjälp av några grovt tillyxade teorier beskriva vad som sker framför mig: varför tjejer sjunger i flickkör och varför Bosse leder dem.

Jag bläddrar igenom de enkäter som flickorna har fyllt i och mina anteckningar från en intervju med Bosse. Skillnaden är milsvid.

De flesta flickkorister är befriande raka och enkla i sin inställning till körsången: före repetitionen är man trött. Efter repetitionen är man glad. Allra härligast känns det att vara med i flickkören när man hör andra körer, och inser att man är bäst.

Bosse, däremot, har pratat långsamt och med många pauser under intervjun – jag har hunnit skriva ner nästan allt. Och strukit under hans pedagogiska och sociala mål som körledare: livslångt sångintresse; ökat självförtroende; träning i lojalitet, solidaritet och respekt; vilja och förmåga att ta ansvar för resultatet. En fördjupad känsla av identitet, sammanfattade han.

Hjälp. Han måste jobba hårt, tänker jag.

Fast såhär i repetitionssalen ser det mest ut som om han har roligt. ”Det där [den socialt engagerade ledarstilen] kan ifrågasättas från akademiskt håll”, konstaterade Bosse vid något tillfälle under intervjun. Här i verkligheten tycks det fungera alldeles utmärkt. Tjejerna är påtagligt gladare efter repetitionen. Men frågan i min uppsats, varför de egentligen sjunger i flickkören, svarar de inte riktigt på. Om de har fördjupat sin identitet genom sången så vet de inte om det själva.

 

 

Kungsholms kyrka, juni 2010:

Jag har lämnat man och barn hemma, och bänkat mig för sista sommarkonserten med Bosse. Det var ett antal år sedan jag var här sist. Ännu en genomlyssning av Jag nu den pärlan har vägt lätt i förhållande till sommaravslutningar på dagis, deadlines på jobbet och köksrenoveringar.

Jag tittar på 40 flickansikten och ser mig själv. Koncentrationen. Disciplinen. Blygheten i publikkontakten hos 12–åringen, som övergått i ointresse vid 14 och blommat ut i artisteri vid fyllda 16. Prestigen. Den sammanbitna spänningen när intonationen glider en åttondels ton (jag ser bara Bosses rygg, men vet exakt hur hans ögonbryn far upp, manar högre giss!).

Pünkösdölö börjar, och mitt tankesorl kommer av sig. Fördjupade identiteter? Nej, det här är ren magi. Det vibrerar om varenda kropp i köruppställningen. Fötterna står kvar i marken, men ljuset som kommer genom struparna måste vara hämtat uppifrån. Klangerna och tempoväxlingarna drabbar mig. Aj ki màr – gå ut, då! vrålar flickorna, eller om det är Gud, i slutackorden. Jag är bedövad, förlamad, kan inte andas förrän efterklangen har tystnat.

Och jag fattar äntligen: det var för detta jag gick på alla repetitioner. Det är detta som är Bosses påverkan i mitt liv. Han fick mig visserligen att koncentrera mig och att höja gisset, men framförallt att sätta fötterna i marken, öppna uppåt och släppa ut livet genom strupen. Och han gjorde det utan att jag märkte något. Medan jag tragglade in ungerska originaltexter, planterades livet i kroppen på mig. Jag lärde mig stolthet, integritet, uttryck. Ja, min identitet fördjupades, och nej, jag lade inte märke till det förrän nu.

Mer än halva mitt liv har gått sedan jag började flickkören och nötte in Pünkösdölö i ryggmärgen. Jag kan fortfarande varenda ton. Och jag kan fortfarande, fast det mest bara händer när dagis och jobb och renoveringar tillåter, sätta fötterna i marken, öppna mig uppåt och släppa ut livet genom strupen.

 

Jag är trädet som du fick sommargrönt att sjunga.
Tror du jag ett ögonblick glömt det fastän sommarn gick,
sommarn och det unga?

(Ur Bo Bergman: Vinden och trädet, tonsatt av Ture Rangström)

 

– Åsa Plesner (f Byström), medlem i Flickkören 1994 – 1998
(ursprungligen publicerad i boken boken ”Bosse och hans Flickkörsvärld”, 2011)

Mer om livet i Adolf Fredriks Flickkör – till vardags, turné- och konsertfest – finns att läsa i boken ”Bosse och hans Flickkörsvärld” ›

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör

Hur bra är en kör, egentligen?

Den frågan kan inte ens en musikrecensent på finaste tidningen besvara. Det är bara vi i kören som vet. I förhållande till hur det lät för en månad sedan, i förra veckan, på generalrepetitionen…

Vad är det som gör att en kör utvecklas och blir bättre?

Svaren är många. Sånglektioner, gehörsövningar, körturnéer. Eller glass i pausen.

Javisst är det viktigt, men efter mina 38 är med Adolf Fredriks Flickkör är jag övertygad om att det är ”den goda musiken” som utvecklar en kör. Musiken som man kan växa i.

Kontakten med begåvade tonsättare är en annan framgångsrik utvecklingsfaktor. Det är dessa tonsättarmöten som tvingar oss till nya och spännande upptäckter, som lär oss hitta nya områden i musiken. Tonsättare som ibland får oss att göra det omöjliga. Ständigt nya klanger och uttrycksmedel; från viskningar till rop.

 

Vad är konstnärlighet?
Att aldrig slå sig till ro; att aldrig nöja sig med tidigare framgångar (de hann bli många för Adolf Fredriks Flickkör); att aldrig vila på lagrarna, att alltid söka nya vägar för att bli ännu bättre – detta är den djupaste av konstnärlig drivkraft.

Den drivkraften finns hos flickorna. Jag märker det tydligast i att de utsätter sig för många och långa repetitioner.

 

– Bosse-tankar inför bl a en konsert med enbart uruppföranden (fyra stycken i en och samma konsert!).


Bläddra i konsertprogrammet för F.f.g-konserten › 

 

 

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Bosse-tankar

Tontrött men sångglad – och bäst i världen

Adolf Fredriks Flickkör, repetition mars 2005Av ÅSA BYSTRÖM

 

Hur kan unga tjejer vilja sjunga i Adolf Fredriks Flickkör? Frågan verkar kanske respektlös, eller i alla fall dum. Låt mig pröva en annan formulering:

Vad är det som driver Tekla, 14 år, att två gånger i veckan gå på körrepetition, när alla vet att eftermiddagar bör tillbringas på café? Hur kan hon gå med på att åka till Upplands Väsby och ha konsert en lördagkväll, när ”alla andra” ska hem till Niklas? Kort sagt, varför skulle någon normal tonåring vilja vara med i Adolf Fredriks Flickkör?

Vintern 2002 intervjuade jag Bosse, lyssnade på repetitioner och läste enkätsvar från flickkorister för att försöka förstå vad som är så speciellt med AFF. Många tjejer verkade först lite undrande inför att svara på frågor om varför de är med i flickkören. ”Jaa… det är ju roligt”, förklarade de. ”Jobbigt, men roligt.”

 

Halvvägs genom högen med enkätsvar lägger jag märke till ett ord som jag aldrig hört förut, men som beskriver en känsla jag minns från mina egna flickkörsår: Sångglad. ”När jag åker hem från repetitionen är jag trött men glad, sångglad” skriver en flicka. Samma ord dyker upp i många andra enkätsvar. Precis före repetitionen, måndag fem i fyra, nej, då är det inte roligt att vara flickkorist. Men på bussen hem, när man tontrött och sångglad lutar sig tillbaka mot sätet, då har man just inget att klaga på.

Förvandlingen är synlig från min observatörsstol, längst bak i sal 504. Tjejerna kommer till repetitionen som de tonåringar de är: Trötta, lite stirriga, och pratiga, pratiga, pratiga. Niorna glider omkring så självsäkert som bara nior kan, och sexorna flyttar lydigt på sig, utan att riktigt förstå vad det är som gör niorna så speciella egentligen. Så börjar repetitionen med ett långt, unisont, ett-struket f.

Stressen försvinner. Själva puberteten bleknar från tjejernas ansikten: Nu är de körsångare.
Däri ligger, tror jag, en del av flickkörens dragningskraft: Just i de år när identiteten är som svårast att få grepp om, kan kören och dess gemenskap erbjuda en ny roll. Den kräver inte någon viss kroppsform, den frågar inte om du har någon pojkvän, den bryr sig inte om hur biologiprovet gick. Andas in, andas ut, stäm in i uppsjungningen: Du är nu en av de sju ”övre tredje” i Adolf Fredriks Flickkör.

 

Nåväl, gruppidentiteter är kraftfulla saker, men det finns fler anledningar att släpa sig till repetitionen. En fråga på mitt enkätblad bad koristerna berätta om en riktigt stark sångupplevelse – ett tillfälle när hon hade lyfts långt över marken. Påfallande många flickor skrev då inte om magiska kompositioner, snygga stämmor eller kyrkor med fantastisk akustik: Nej, här kom en mer elitistisk sida av AFFs korister fram. Det roligaste en flickkorist kan vara med om, lät enkäten förstå, är att vara bäst.

Inte bäst personligen, nödvändigtvis, vi pratar inte om konkurrens mellan korister här. Men att sjunga på en konsert med fem andra körer och inse att det är AFF som är bäst i stan, eller att åka utomlands och träffa ”en av världens bästa körer” men inte bli ett dugg imponerad – det är en rejäl kick!

Nog för att allas röster har lika värde. Jag tror ändå att det faktum att körer är olika bra, och att Adolf Fredriks Flickkör är alldeles sjusärdeles bra, ger Tekla och hennes kompisar ytterligare anledningar att låta läxorna och kompisarna vänta till senare.

Vanliga tonåringar? Pyttsan. Vi pratar om korister i världsklass. Allt som krävs är två trötta men sångglada kvällar i veckan. Det är klart, intygar alla de som svarade på enkäten, att de skulle råda en yngre syster eller kompis att söka till flickkören. Det är alldeles självklart.

 

– Åsa Byström, medlem i Flickkören 1994 – 1998
(ursprungligen publicerad i programboken för Adolf Fredriks Flickkörs jubileumskonsert 2003)

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör

Publikens röster – om Bosse Grand Final!

– Jag är fortfarande glad i själ och kropp att fått vara med vid denna musikhistoriska händelse. Vi kommer att kunna säga ”jag var där – du också?” Och liksom få ett band av ömsesidig förståelse.

 

– Den fantastiska grand finalen var verkligen en upplevelse på många olika sätt; skönhet, humor, lek med toner och ord, gammalt, nytt, kroppsligt, ja vi var helt uppfyllda efteråt.

 

– Till och med äpplet smakade särskilt gott i lördags! Tack för att vi fick vara med på detta välmatade evenemang. En fröjd att se och höra alla dessa flickor – och vilka artister det blivit av många av dem.

 

– Va’ en får va’ mä om!! En enastående upplevelse!

 

– Vilken föreställning!! Vilken värme!! Vilka flickor Bosse fostrat!! Det var timmar av nostalgi, kärlek och musik i världsklass.

 

– Tack för den härliga konserten! Det var verkligen roligt att få vara med när en sådan musikpersonlighet som Bosse officiellt avslutade sin långa bana, även om vi förstår att han kommer att fortsätta sin gärning på olika sätt.

 

– Vilken fantastisk final konsert!! Jag var där med några av mina gamla AF -vänner, alla lika förtjusta.

 

– Tack för den fantastiska konserten! Den lever jag på länge!! Imponerande, milt uttryckt!

 

– Vilken fantastisk föreställning och Grand Finale! Fastän vi är outsiders, kände vi direkt att värmen i hyllningarna träffade oss precis i hjärttrakten. Bosse Johansson – vilken hjälte! Han lämnar självklart ett stort tomrum efter sig, men också massor av glada minnen.

 

– Grattis till, och tack för, ett enastående evenemang. Allt var lysande…!

 

– I was really impressed by the way the Bosse Grand Final Concert was planned and I thoroughly enjoyed the programme. It was touching to see the singers of the first generation, some of them with physical challenges, enjoying the singing with you, but I also admired the youngest from your last choir generation, such as the girl who started the song at the beginning of the concert. Congratulations to you and to all those who prepared and planned this event!

 

– Överväldigade av starka känslor med anledning av Bosses grand final med Flickkören vill vi nu med enkla ord tacka varmt och innerligt. Vi förstod att konserten skulle bli något alldeles extra, men det blev mer än så. En total upplevelse av vad Bosse gjort. Hur flickor och tanter kan låta så mjukt, så kraftfullt, så mäktigt, så roligt och så vackert.

 

– Vilken god fortsättning på 2011, vilken klarhet i klang och imponerande bredd i konserten. Vilket underbart minne för livet för oss alla som haft förmånen att älska körlivet.

 

– Det var en smuk afskedskoncert og en festlig og fin aften. Vi var meget taknemmelige for at deltage.

 

– Tre timmar gick som i ett nafs och jag vet ingenting annat jag skulle ha velat göra under den tiden.

 

– The concert and the farewell party on Saturday evening was really touching for me. The singers sounded with so much pleasure and love for singing and it was clear they have freedom in musicianship, a great thing!

 

– Varmt tack för en storslagen Grand Final i lördags – mycket fint sammansatt program, härlig klang och feststämning.

 

– Bosse Grand Final blev ju en konsert av storartat format med mycket sång av olika karaktär, men naturligtvis inte minst från Bosses kör, solisterna och ”tanterna”. – Bosse Grand Final-konserten var något av det bästa jag har varit på! Konserten hade allt! Solister och jättekör! Men framför allt, nuvarande Adolf Fredriks Flickkör…

 

– Tack för en fantastisk konsert! Nu har jag mycket inspiration att ta med till min flickkör!

 

– Ett stort TACK för en magnifik och välregisserad högtidskonsert! Tonerna finns ännu kvar i mitt huvud, den varma stämningen kommer att bli ett bestående minne från avskedskonserten. Min sambo, som hört mycket om Bosse och Flickkören, sa att det var något så helt underbart (han fick kämpa med tårarna flera gånger…). Han tyckte att inledningen med den söta lilla tjejen som smyger sig in, sedan blomsterkransen, sången och hur sången växer till en enda stor klangrymd var så fantastisk så han fick gåshud!! Och så fortsatte det under hela programmet…

 

– Tack för en fin eftermiddag med många fina repertoartips, vi kör till Österland för fulla muggar…

 

– VILKEN KONSERT! Den innehöll ALLT! ”Örongodis”, Humor, Värme, Glädje men också Vemod! Många tårar fälldes!

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Allt annat kring Bosse, Övrigt

Bilder från konserten Från enstämmigt till 38-stämmigt, 2010

Ännu en av dessa konserter med Adolf Fredriks Flickkör, där Bosse Johansson släpper fram sina flickkorister i full frihet. Denna gång i Sankt Peterskyrkan i Stockholm. Här framträder flickkörsmedlemmarna i sedvanlig körformation, som solister, i duo, trio, kvartett, nonett etc.

Mycket medvetet låter dirigenten sina korister känna på det ansvar som ligger i att sjunga ensam eller i liten grupp inför publik. Och flickorna gör det gärna!

Publiken får många oväntade och överraskande musikupplevelser och går från konserten med ett stort leende.

Här bilder från Bosse Johanssons sista korist-coachande konsert i november 2010, som fick heta
Från enstämmigt till 38-stämmigt ›

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Portfolio, Webb-album

Bilder från Luciakonserten 2009

Traditionsenligt – den 13 december – ges den lika omtyckta som efterlängtade luciakonserten ”Goder afton, mitt herrskap!” med Adolf Fredriks Flickkör.

Årets Luciakonsert har den kommit att kallas. Med den finaste och bästa musiken vid Lucia och tiden före jul, enligt dirigenten Bosse Johansson.

Sedan tio år tillbaka alltid med någon solist som har mycket nära anknytning till kören (läs: tidigare flickkörsmedlem). 2009 gavs luciakonserten för tredje året i rad i Hedvig Elenora kyrka i Stockholm med sopranen Jeanette Köhn som solist och Magnus Svensson vid flygeln. Dirigent: Bo Johansson.

 

Se konsertbilderna här ›

Mer om Adolf Fredriks Flickkörs luciakonserttradition – och en rad luciakonsertaffischer ›

 

 

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Portfolio, Webb-album

Bilder från uruppförande och workshop, Köpenhamn, 2008

Adolf Fredriks Flickkör var inbjudna som en av ett tiotal körer att medverka vid WSCM08, dvs World Symposium on Choral Music, som i juli hölls i Köpenhamn.

I inbjudan ingick också att framföra International Federation for Choral Music’s  beställningsverk av tonsättaren Karin Rehnqvist: Herren är min herde. Uruppförandet skedde i då alldeles nybyggda Operaen i Köpenhamn.

 

Några bilder från detta tillfälle ›

 

Bilder från workshop vid World Symposium on Choral Music

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Webb-album

Det krävande Flickkörslivet

 

Det är krävande i Flickkören, och roligt. Stämningen och umgänget är genuint och har skapats av flickorna själva, därför är de också rädda om ”sin” kör. Denna harmoni är en grundförutsättning för ett musicerande på högsta nivå.

Min uppgift innebär idag någon sorts samordnande funktion, att få dessa starka individualister till en musikalisk tanke och handling. När detta lyckas i ett dynamiskt kraftfält blir den musikaliska effekten mycket slagkraftig. Självklart måste dessa starka intryck påverka flickorna mer än vad både de och jag vet.

Att som 12-16 åring få utveckla sitt största intresse i ett växthus med den perfekt sammansatta myllan är ett idealförhållande. Parallellt med den musikaliska utvecklingen sker också en social.

Samhället skulle se annorlunda ut om fler i den uppväxande generationen fick utveckla sin speciella talang. Självkänsla och egenvärde har stora möjligheter att skapa positiva värderingar och generositet.

 

 

Självförtroende är värdefullt i många sammanhang. Idag träffar jag flickkörskorister i Radioorkestern eller i Hovkapellet, som sångsolister i konserter av olika slag, på operascener och naturligtvis i alla förnämliga körer som vi har i Sverige. När musiken har fått en riktig beröringspunkt blir man drabbad för livet!

Men idag är bara början.

En flickkörledares önskelista innehåller repetitioner på skoltid på förmiddagen när alla är utvilade, en specialtjänst som dirigent, en musikinstitution som ansvarar för verksamheten, medel att köpa alla nya dyra noter, flickkör som specialklass i Adolf Fredriks Musikklasser, med mera.

 

– Ur Bosse Johanssons bidrag ”Vi flickor” i jubileumsboken Adolf Fredriks Musikklasser 1939–1989, utgiven till skolans 50-årsjubileum av Adolf Fredriks Musikklassers Föräldraförening.

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Bosse-tankar

Bilder från Nordiska Musikdagar 2007

Sedan år 1888 har nordiska tonsättare visat upp sin produktion vid speciella musikdagar. Och från 2006 är Nordiska musikdagarna årliga. 2007 hölls de fyra dagarna i Norrköping med 80 olika tonsättare.

Inbjudna var Bosse Johansson och hans Adolf Fredriks Flickkör för att ge en workshop  – tillsammans med tonsättaren Karin Rehnqvist – för andra tonsättare.

Dessutom gav Adolf Fredriks Flickkör en uppmärksammad lunchkonsert.

 

Här några bilder från detta tillfälle

 

 

 

 

 

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Webb-album

Bilder från Luciakonserten 2004

13 december 2004 – två fullsatta luciakonserter ”Goder afton, mitt herrskap!” med Håkan Hagegård som solist. Konserterna hölls i S:t Jacobs kyrka, Stockholm. Dirigent: Bo Johansson. Vid flygel och orgel: Magnus Svensson.

 

Några konsertbilder finns här

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Adolf Fredriks Flickkör, Webb-album

Ta barnmusiken på allvar!

 

Så utbrast Bosse Johansson redan på 1980-talet när han tillfrågades om sakernas tillstånd i den svenska körvärlden.

Som i den här artikeln i Svenska Journalen (dec 1986), samma år Bosse hade tilldelats både Johannes Norrby-medaljen och utnämnts till Årets Körledare (tillsammans med vuxenkörernas maestro Eric Ericson).

– Barnmusiken har låg status, säger Bosse i artikeln. Sverige är ett fullkomligt obrutet fält på det här området. Det är egentligen märkligt att vi har världsberömda vuxenkörer, så lite som vi faktiskt satsar på barn och musik.

– Barn ska inte vara inställda i en riktning mot vuxenvärlden genom sin uppväxt. Barnen är ju fullkomliga i sig, i varje ålder. De barn och ungdomar jag har i mina körer behandlar jag inte som barn. Jag ställer lika höga krav på dem som jag gör på vuxna. Och jag försöker respektera dem för det de kan, för det arbete de lägger ned i kören.

 

Hela artikeln finns här ›

 

 

Leave a Comment

Filed under Övrigt, Pressklipp

Konsertprogram – Bosse Grand Final!

Den storslagna tack- och avskedskonserten för och med Bosse Johansson.

22 januari 2011. Filadelfiakyrkan, Stockholm

Bläddra i konsertprogrammet ›

 

 

 

 

Leave a Comment

Filed under Konsertpresentationer/program